När jag drog upp persiennerna i mitt sovrumsfönster i morse, satt det en fluga och"solade" sig på fönstret. Jag blev så glad  - inte för att jag gillar flugor, men det var ett vårtecken!

Solen sken från en klarblå himmel, det var bäddat för en skön dag ute i mina föräldrars stuga. Jag gick en lång promenad och njöt trots att det där var väldigt mycket snö kvar.

Jag blir så lycklig. Det är så härligt med våren. Nu har man allt framför sig och drömmer fortfarande om att det ska bli en fin sommar. Det är så härligt med ljuset, värmen och allt som händer i naturen.

Jag ska inte skriva så mycket idag, vill bara dela med mig av en text som gett mig  mycket tröst vid olika tillfällen i livet:

FOTSPÅR

En natt hade jag en dröm.

jag drömde att jag gick  längs en strand tillsammans med Gud.

På himlen trädde bilder fram.

Jag såg på varje bild två par fotspår i sanden, ett par var mina och det andra paret var Guds.

När den sista bilden syntes såg jag tillbaka på fotspåren.

Jag upptäckte då att många gånger under mitt liv fanns endast ett par fotspår. Jag såg också att detta var under de mest ensamma och svåra stunderna i mitt liv.

Detta bekymrade mig mycket och jag frågade Gud om detta.

"Gud du sade när jag en gång bestämde  mig för att följa dig, att du skulle gå med mig hela vägen.

Men jag ser att under de svåraste tiderna i mitt liv finns det bara ett par fotspår i sanden.......jag förstår inte varför du lämnade mig när jag behövde dig som mest"

Gud svarade:

"Mitt kära barn, jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig.

Under tider av svårigheter och prövningar när du bara kan se ett par fotspår,  då bar jag dig"

Det är så här jag upplever att det är för mig. När jag tänker tillbaks på mitt liv kan jag inte fatta att jag klarat mig igenom allt det som jag gått igenom, att jag har överlevt!

Jag tror att det är Guds förtjänst.