Konstigt med känslor som sagt. Idag har jag varit som ett åskmoln. Har varit så arg. Retat mig på "allt och alla" (inte riktigt så illa, men ändå :-) ) Jag som nästan aldrig blir arg. Det brukar sitta långt inne. Men tycker att jag blir mer och mer retlig.
Det är säkert allt som jag tryckt ner genom årens lopp som vill ut  

Jag borde nog släppa ut det innan JAG spricker. Men jag är lite rädd för att göra det - för tänk om jag inte kan hejda mig sedan, Tänk om jag får jättelätt för att bli arg. Det vill jag ju inte.

Jag får skaffa mig en bunker dit jag kan gå och avreagera mig; där jag kan skrika och kasta grejer utan att någon hör mig  

En orsak till att jag är arg är att jag känner mig utnyttjad på min arbetspraktik; men jag ska som tur är snart sluta på den. Jag var på arbetsförmedlingen idag. Jag ska få vara med i ett projekt som heter lyftet. Där ska man bl.a få en praktikplats i tre månader samtidigt som man har kontakt med de i Lyftet. Där ska man få jobba med sig själv. stärka självförtroendet mm. Känns spännande.

Så då är det bara att hoppas igen

Det känns säkert bättre i morgon.

Då har jag kortdag. Härligt!