Jag kan ofta tycka att vårat sämhälle inte är människovänligt. Det ställs så orimliga krav på oss; vi ska vara framgångsrika, vackra, evigt unga, alltid ställa upp på dagis, skola, barnens fritidsaktiviteter, föräldramöten, samtidigt som vi ska satsa på oss själva - göra karriär, motionera och träffa vänner. Listan kan göras lång.

Allt handlar om pengar. Pengar har sådan "makt". Vi vill tjäna så mycket som möjligt, samtidigt ska allt vara så billigt som möjligt.

Inte nog med att vi själva stressar ihjäl oss i denna kamp. Vi utnyttjar samtidigt de fattiga människorna i u-länderna. De får slita ihjäl sig för att vi ska kunna köpa billiga kläder och billig mat. Mat som besprutas med gifter som gör arbetarna sjuka. osv. osv.

Det satsas en massa pengar på att forska på sjukdomar och medicin för att vi ska leva längre och längre. Men det är ingen som vill ta hand om de gamla. Varför ska vi då bli gamla?

Har mött så många gamla männsiskor som sitter ensamma i sina lägenheter och aldrig får  får komma ut.

Eftersom vi ska jobba så mycket för att tjäna en massa pengar har vi inte tid att ta hand om våra barn. De ska förvaras på dagis. Vi drar upp dom på mornarna, stressar på dom för att vi ska hinna till jobbet i tid. När vi hämtar dom har vi ofta stressat på jobbet, Stressat för att sedan hinna i tid till hämtning. Stressar

hem och försöka laga mat och få barnen i säng.

Stackars våra barn. De är stressade innan de ens har börjat skolan. Och inte blir det bättre där. Barnen får inte känna att de är viktiga, att det är någon som ser de och verkligen lyssnar på dom. De känner sig inte behövda utan mer i vägen. -- Och så undrar vi varför så många ungdomar mår dåligt ???

Maten är ett annat kapitel. Eftersom vi ska jobba så mycket för att tjäna en massa pengar som vi ska ha till semester, statusprylar och pension så har vi inte tid att laga mat. Vi måste köpa halvfabrikat och snabblagat. Mat som det är tillsatt en massa konstgjorda ämnen i som inte alls är bra för våran hälsa.

Stressa och slita för att använda pengarna till en framtid som vi drömmer om. En dröm som kanske aldrig kommer. Vi bara skjuter den framför oss och tänker att då ska jag umgås med familjen. Eller då ska jag vara ledig. Eller när jag  blir pensionär ska jag njuta av livet...

Men... tänk om den dagen aldrig kommer. Då har vi slösat bort våra liv. Det är idag vi lever, morgondagen vet vi ingenting om. Livet hänger på en skör tråd. Den kan snabbt brista.

Jag tror att vi lurar oss själva. Vi bara följer strömmen och tror att det är så här livet ska levas. För att det är så alla andra lever.

MEN är det verkligen så här du vill leva ditt liv??

Det är viktigt att stanna upp och tänka efter hur JAG vill leva mitt liv. Inse att jag kanske inte alls vill leva mitt liv på det här sättet. Men vi tar oss sällan tid att stanna upp och reflektera.

För min egen del har jag insett att den här livsstilen inte alls passar mig. Jag, tillsammans med min dotter och hennes familj planerar att köpa ett generationsboende där även mina föräldrar ska bo. Vi vill köpa en liten gård där vi har varsitt litet hus. Vi har mycket planer på hur vi ska leva där och har många idéer på verksamheter som vi vill driva i all enkelhet.

Det skulle vara så skönt att bo lite avsides. Kunna gå ut på gården och inte känna sig iaktagen av någon. Kunna njuta av naturen inpå knuten. Leva ett enkelt liv utan stress.

Ett liv där jag inte har råd att åka utomlands, inte råd med senaste modet och de senaste prylarna, men däremot ett liv där jag kan njuta av det som verkligen ger mig lycka - mina barn, barnbarn, föräldrar och vänner. Njuta av allt det goda som livet ger som faktiskt är GRATIS.

"Alla desssa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet"